Ryskan
Jag förstår inte vad det är för språk jag läser egentligen. Det låter bara som japanska. Läraren låter japansk och jag låter som Carl Bildt när han pratar engelska- fast jag låter som en svensk japan.
Davastje, davastje, harasjå harasjå säger läraren och jag skruvar på mig. Janiznajo, mumlar jag. Nå jadomajjo. Eh... vad är det jag säger egentligen?
Det är en katt, det är en hund, dom är där eller dom är här. Allt låter likadant. Janiznajo säger jag. Jag vet inte.
Imorgon är det arbete igen och jag har nästan sett fram emot det eftersom jag inte jobbat i helgen. Jag har ju en inbyggd rädsla för att vara ledig eftersom det innebär att jag tjänar mindre än vad jag göra av med. Det är min största skräck. Därför gör jag nästan ingenting när jag är ledig ( men nu var jag ju sjuk ) Jag roar mig med att köpa fonder och göra så många små och krångliga stående banköverföringar som möjligt så att pengarna ska sparas utan att jag vet vart jag gjort av dem. Det är en bra taktik.
Jag måste sluta röka eftersom jag inbillar mig att mina ledbesvär är skelettcancer. Jag brukar inte röka så mycket som jag gör nuförtiden egentligen, men nu röker jag verkligen som en borsbindare. Hela tiden röker jag. Och jag röker inomhus också, vilket resulterar i att ingen får hälsa på mig och allra minst mina föräldrar. Snart fyller jag år, och då måste jag bjuda släkten på middag hemma hos mig. Det är vad dom förväntar sig. Dessutom skulle dom bli arga om jag ville bjuda på middag ute, eller hitta på något annat. Jag får nämligen inte göra nånting för min pappa eftersom han är övertygad om att jag är fattigast i hela världen, vilket bara nästan är sant. Hursomhelst så är jag livegen honom tills jag betalat mina skulder till honom, och det tänker jag göra snart.
Nu ska jag sova.
Davastje, davastje, harasjå harasjå säger läraren och jag skruvar på mig. Janiznajo, mumlar jag. Nå jadomajjo. Eh... vad är det jag säger egentligen?
Det är en katt, det är en hund, dom är där eller dom är här. Allt låter likadant. Janiznajo säger jag. Jag vet inte.
Imorgon är det arbete igen och jag har nästan sett fram emot det eftersom jag inte jobbat i helgen. Jag har ju en inbyggd rädsla för att vara ledig eftersom det innebär att jag tjänar mindre än vad jag göra av med. Det är min största skräck. Därför gör jag nästan ingenting när jag är ledig ( men nu var jag ju sjuk ) Jag roar mig med att köpa fonder och göra så många små och krångliga stående banköverföringar som möjligt så att pengarna ska sparas utan att jag vet vart jag gjort av dem. Det är en bra taktik.
Jag måste sluta röka eftersom jag inbillar mig att mina ledbesvär är skelettcancer. Jag brukar inte röka så mycket som jag gör nuförtiden egentligen, men nu röker jag verkligen som en borsbindare. Hela tiden röker jag. Och jag röker inomhus också, vilket resulterar i att ingen får hälsa på mig och allra minst mina föräldrar. Snart fyller jag år, och då måste jag bjuda släkten på middag hemma hos mig. Det är vad dom förväntar sig. Dessutom skulle dom bli arga om jag ville bjuda på middag ute, eller hitta på något annat. Jag får nämligen inte göra nånting för min pappa eftersom han är övertygad om att jag är fattigast i hela världen, vilket bara nästan är sant. Hursomhelst så är jag livegen honom tills jag betalat mina skulder till honom, och det tänker jag göra snart.
Nu ska jag sova.
Kommentarer
Trackback
