GRASSWIDOWER

Den här helgen, det här livet... Igår försvann min datorväska och jag har ingen aning om var. Var det i taxin eller på restaurangen vi åt på eller var det när jag stannade för att kissa på en vägg på väg från restaurangen...

Åter till lägenheten. Jag vet knappt var jag är mer än att det är på "ön" men hur kommer det sig att det enda tjejen som bor här har sett av Nacka är huset som jag vuxit upp i? Berget som jag solat på, stranden där vi plockat stenar och badat ifrån... Det enda gula huset på andra sidan sundet. Det är mitt, och det tittar jag på nu och ett sting av dåligt samvete fortplantar sig lite som känslan av hunger. Jag önskar att jag var där, eller att jag iallafall vågade ringa och säga att jag ser ert hus, men det vet vill jag inte för jag vill inte att dom ska veta var jag är eller vad jag gör. Det är väl sviter av tonåren som inte vill försvinna.

Igår började min ryskakurs. Har ju skaffat tudor och allt. En parant tjejdam i snäv jumper. Vi sitter som små tända ljus och gör allt vi kan för att få till uttalet, men det är svårt.